Närmare 80% av alla fettavskiljare är feldimensionerade!
Det ögonblick fettet når avloppssystemet förvandlas det - från ”smör” eller ”matolja” eller något annat vardagligt - till ett omfattande samhällsproblem. Till och med till ett växande globalt miljöproblem.
Alla som arbetar med någon del av vattnets infrastruktur; med avloppsledningar, pumpstationer eller reningsverk, är mycket väl medvetna om vad fettet ställer till med. Det ansamlas, avlagras och klibbar fast. Det orsakar igensättningar och stopp. Alla som drabbats av ett sådant fettstopp i avloppet har också (på ett ofrivilligt och smärtsamt vis!) blivit medvetandegjorda.
Men det finns samtidigt en stor och spridd omedvetenhet om fettproblemet och om hur det bäst kan åtgärdas. Denna kunskapsbrist gäller i synnerhet fettavskiljare. Det vet vi, eftersom vi har sett det! Närmare 80 procent av alla fettavskiljare är feldimensionerade. En feldimensionerad fettavskiljare (oftast är den för liten) fungerar dåligt eller inte alls.
Idealet. I den bästa av världar är varje fettavskiljare av rätt storlek. Den är dimensionerad efter verksamheten, flödestestad, korrekt installerad och den blir kontinuerligt underhållen. Varje komponent är typgodkänd, liksom även (den funktionskontrollbesiktigade) installationen i sin helhet! Så ser det inte riktigt ut...
Det absolut vanligaste skälet till alla dessa avvikelser från idealet är helt enkelt bristande kunskap om fett, om vad en fettavskiljare egentligen gör - och vad som krävs för att den ska göra det.