Men små lokala reningsverk med bioteknik erbjuder en snabb, effektiv o hållbar lösning!
Över 200 000 små avloppsanläggningar i Sverige saknar fortfarande godkänd rening. Det konstaterar Svenska Miljöinstitutet (IVL) i ett pressmeddelande.
– Att det fortfarande idag, nästan 50 år efter att miljöskyddslagen infördes, finns närmare 200 000 små avlopp med enbart slamavskiljare är den största anledningen till de relativt stora utsläppen från dessa fastigheter. Att åtgärda bristfälliga avlopp och speciellt de som ligger i områden med hög skyddsnivå, är viktigt för att minska näringsbelastningen på vattendrag, sjöar och hav, berättar Mikael Olshammar på IVL, som skrivit rapporten.
Redan tidigare har både Naturvårdsverket och Hav-och Vattenmyndigheten kunnat konstatera att de enskilda avloppen står för en mycket stor del av de miljöproblem som orsakas av bristfällligt renat avloppsvatten.
Idag är detta olagligt - och en kommunal tillsynsmyndighet (som miljö- och hälsokontoret) som stöter på ett sådant måste döma ut det, med stöd i Miljöbalken. Ett enskilt avlopp måste vara godkänt.
Hur kan man då effektivt undvika att släppa ut drygt 300 ton fosfor och 3100 ton kväve i naturen? - Genom att installera reningsverk, gemensamt för flera fastigheter och verksamheter. Lösningarna finns, och kommunernas kunskap ökar:
– Även om många kommuner anger att de har dålig kunskap om typ av reningsteknik och antalet små avlopp är mitt intryck att kommunerna har bättre kunskap nu än tidigare. Men åtgärder som kommunerna gör för att få styr på de dåliga enskilda avloppen är ett långsiktigt arbete, fortsätter Olshammar. Därför syns ännu ingen minskning i näringsbelastning på nationell nivå, även om så kan vara fallet i enskilda avrinningsområden,
