Det är hög tid att finna nya typer av antibiotika! Sjukdomsframkallande bakterier har nämligen lärt sig effektiva försvar mot de vi redan har! Enligt WHO finns nu (i synnerhet) tolv bakterier som innebär ett stort och omedelbart hot mot mänskligheten, på grund av utvecklad antibiotikaresistens.
Men nu har en ny, mycket lovande bakterie hittats bland svampodlande myror i Afrika. Streptomyces formicae producerar ett antibiotikum som visat sig verksamt mot våra mest motståndskraftiga antibiotikaresistenta bakteriestammar; MRSA och VRE.
Antibiotikans uppgång och fall
Tack vare tillgången till antibiotika har flera av mänsklighetens värsta gissel kunnat drivas tillbaka – åtminstone sedan mitten av förra seklet tills relativt nyligen. Men frågan är om den guldålder då vi enkelt kunnat bota allvarliga infektioner i själva verket utgör en parentes i vår historia. Höjdpunkten för dagens effektiva bakteriedödande mediciner har definitivt passerats.
Med massivt ökad och spridd användning av antibiotika har bakterier nämligen utvecklat effektiva strategier för att skydda sig mot antibiotikans verkningar. En av strategierna är specialutvecklade enzymer (såsom hundratals olika varianter av beta-laktamas) som bryter sönder antibiotikans kemiska struktur.
Stafylokocker som producerar beta-laktamas har fortfarande kunnat bekämpas, med det mer stabila antibiotikumet metillicin. Nu har dessa bakterier utvecklat den fruktade och särskilt motståndskraftiga varianten MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus).
En annan beryktad och svårbekämpad grupp är VRE (vankomycinresistenta enterokocker) som normalt ingår i tarmfloran i sin icke-resistenta form.
Resistens-förmågan sitter ofta på plasmider, det vill säga små DNA-ringar skilda från det övriga genetiska materialet. Dessa små ringar kan skyfflas runt och bytas mellan bakterier. Resistensgener kan därmed spridas snabbt och ingå i nya oförutsedda kombinationer.
En (så gott som) outforskad kontinent!
Ungefär 80 procent av den antibiotika som används idag härstammar ursprungligen från jordbakterier (även de från Streptomyces-familjen) som upptäcktes i början av 1940-talet. Men genteknikens utveckling har plötsligt gjort det möjligt för forskare att systematiskt genomsöka jordens outforskade miljöer i jakt på nya lösningar. Den nya bakterien upptäcktes i en sådan miljö – som en del i ett komplicerat ekologiskt nätverk där bakterier, myror, svampar och akaciaträd ingår, vilket i slutänden resulterar i att träden skyddas mot betande elefanter!
Bioteknik innebär att ta mikroorganismer till hjälp och använda sig av deras metoder. Den biokemiska kapprustningen bland mikroorganismer pågår dygnet runt och är alltid på liv och död!
Bakterier som bekrigar andra bakterier utvecklar sina vapen snabbare och mer effektivt än människor inom universitetsvärlden och läkemedelsindustrin någonsin skulle kunna göra. Evolutionen går snabbt på mikronivå. Bland de encelliga livsformerna finns jordens bästa problemlösare. Med dem som allierade kan vi ha gott hopp om framtiden – inom medicinen, tekniken och miljön.
Källa: Formicamycins, antibacterial polyketides produced by Streptomyces formicae isolated from African Tetraponera plant-ants, Zhiwei Qin et al. Journal of Chemical Science, 13 Feb 2017
